Den 6 oktober var jag på årlig hälsokontroll. Inför denna kom sköterskan till jobbet och tog prover (13/9). Jag bad henne även att ta prover på sköldkörteln eftersom det svänger så. Det visade sig att TSH låg på 1,4 vilket var det samma som kontrollproverna jag tog på Kolgahuset den 29/8. Sköterskan hade däremot haft en dialog med FHV-läkaren om mitt T3-värde som låg i underkant. Läkaren ordinerade därför 50 ug/dag då hon trodde att jag åt 25 ug (Kolgahuset hade höjt till 50 ug i maj). Sköterskan ringde FHVs läkare och kontrollerade med henne och då höjde hon dosen till 75 ug istället. Detta ombads jag rapportera till Kolgahusets endokrinolog, vilket jag också gjort.
Proverna jag tog på Kolgahuset den 29/8 visade också ett T3 i underkant och dessutom en bra bit lägre än proverna på FHV. Fyra veckor efter proverna på Kolgahuset fick jag ett brev därifrån med en enda mening: Ämnesomsättningsproverna var helt normala.
Den 7 oktober (fredag) började jag med 75 ug och på söndagen kände jag mig tämligen normal! Så var det måndag och tisdag också. Onsdag (igår) lite kraftlös i benen tidvis, men helt ok idag torsdag igen. Känns fantastiskt! Jag behöver inte tänka innan jag reser mig från stolen ”orkar jag gå till kopieringsmaskinen”.
Hon som jag går på zonterapi hos vill att jag avvaktar lite med doshöjning och därför tänkte jag försöka med 50 ug och endast en halv 25-are.
Jag har mått bättre sedan början av augusti, men det har absolut inte varit bra. Det svänger under dagen och vissa dagar är bättre helt och hållet och andra sämre. Förra veckan hade jag en jobbig vecka, men det blev bättre efter doshöjningen. Var i Hamburg, första utlandsresan på tre år, den 7-9 oktober. Den 7:e var det lite svajigt och jag fick ta till rosenrot, men på kvällen var det ok igen. Vaknade dock på lördagsmorgonen vid halv sex och kroppen kändes trött, mör och värkte. När kroppen blir så där ohyggligt trött gör det ont överallt, man är fånge i sin egen kropp och du kan inte göra ett dugg för att det ska gå över – bara ligga där och vänta på att stormen ska bedarra ungefär. Tog 75-dosen och när jag vaknade ett par timmar senare hade det börjat lätta, men blodsockret var långt ner i skorna fram till kl 10:30 ungefär. Fikon, druvsocker och yoghurtgodis stod på menyn fram tills dess. Plus stor frukost. Sedan hade jag en dipp igen på eftermiddagen, men det kändes mer som normal trötthet – jag klarade att stå i kö utan att bli galen av irritation. Efter att ha gått en dag på stan i Hamburg är det fullt normalt att känna viss trötthet och den här tröttheten kändes inte riktigt som sköldkörteltrötthet. På söndagen var jag bra!! Jag kunde sitta vid frukostbordet utan att känna att kroppen inte orkar stå upp.
Och sedan en månad tillbaka ungefär är jag ok i fötter/tår, knän och händer. Numera kan jag har mina ringar som jag vill igen. Det har varit helt uteslutet på höger hand. Jag kan också sätta mig på toaletten utan att ta stöd. Har jag inte kunnat på flera månader. Framsteg görs!!!!!