Fredag. Sedan förra lördagen har det varit bättre med tröttheten och igår var jag ute och testade hur det kändes att springa. Tio minuter var jag ute på morgonen och det var väl ok med tanke på att jag inte sprungit sedan under en tre-veckorsperiod i januari, inte cyklat fler gånger än jag har fingrar på en hand och bara ägnat mig åt promenader. Men att testaspringa ens 10 minuter var inte så intelligent (stel i knäna i början av rundan – men jag kan ”klättra upp” på en stol i köket numera och veta hur jag ska ta mig ner därifrån – innan har jag inte kunnat böja benen så mycket att ens en sådan sak varit enkel). Hjärtat befann sig i halsgropen resten av dagen och jag hade också ett ”band” över bröstet. Det är samma sak idag. Något jag kommer att få dras med ett par dagar till förmodligen. Klantfia! Att jag inte kunde låta bli! Har inte bestämt om jag ska jobba idag – är trött på att anstränga mig när jag inte mår bra.
Att det varit bättre med tröttheten ska inte på något enda vis tolkas som om jag är tillfreds med hälsan, men jag har i alla fall sluppit tänka ”Rosenrot” och ”giv mig styrka” så fort jag vaknat.