Den 31 augusti var FHV på jobbet och tog prover inför den årliga hälsoundersökningen. Resten av den veckan hade jag en bra vecka och jag mailade en vän och skrev ”tänk om jag är av med det här helvetet nu”.
Den 13 september besökte jag FHV för genomgång av proverna. De var bra bortsett från sköldkörteln. Jag har innan legat i övre delen av det normala, nu hade jag något över 4.
Den 13:e var en trött dag. Det kändes som om en ångvält kört över mig när jag satt i buren och gjorde hörselundersökning.
Den 14:e var jag hos Ulrika med anledning av värdet på sköldkörteln. Hon sjukskrev mig på halvtid t o m den 5 oktober och så fick jag en remiss till en specialist. Ulrika skrev också ut Levaxin. 1 tablett 1 gång om dagen, men hon sa att jag kunde börja med en halv. Det har jag gjort nu i fem dagar. Onsdagen och fredagen kände jag mig bättre. Idag lördag är jag mer åt det ”megatrötta” hållet igen.
Jag var på Hälsokällan igår. Fick massage och några nålar för mina knän som är väldigt mycket bättre nu. Jag kan fortfarande var stel när jag suttit några timmar på kontorsstolen, men det är ingenting mot vad det varit och jag går också obehindrat. Igår sa han att han misstänkte korsbanden och att jag ska fortsätta med mina strechövningar. Jag fick också lov att testa en liten löprunda idag och det har jag gjort. Inga problem. De första meterna kändes det lite på insidan av benen i knätrakten, men annars finns det inget att berätta om det. Mer än att flåset är illa. Sprang 1-1,5 km.
Mannen på Hälsokällan menar också att det kan stämma det med sköldkörteln. Kalla händer och fötter kan vara ett tecken på det t ex. Men han säger också att jag inte är i närheten av några verkliga problem. Levaxin tycker han inte att jag ska äta, för det blir bara sämre av det med tiden. Ord som inte är hans egna, säger han, utan de kommer från en läkare. Han ska kolla runt på det naturmedicinska området.
Den 25:e fyller jag 40 och jag ska köra hem till Småland den 24:e. Det är bara att hoppas på att jag inte mår som idag då. Tanken på att förflytta mig just nu är snudd på övermäktig. Det är hemskt att vara så här trött. Du vill, huvudet vill, men kroppen är inte alls med på noterna. Jag försöker och jag försöker, jag har lagt närmare 40.000 kr på att komma tillbaka – massage, zonterapi, kinesisk akupunktur, qigong, hälsokostpreparat, förlorad arbetsinkomst. Jag tycker att jag är en tålmodig person som står ut med en hel del, men detta är bara mer än vad jag fixar. Vid sidan av det här eländet har jag flyt och psykiskt är det mer än bra bortsett från att jag oroar mig för att jag är trött och att jag ska behöva ha det så här resten av livet.