När läkarna inte förstår och inte lyssnar, del 2

Patienten som hörde av sig i helgen var hos läkaren igår. Nu fick jag det här i inboxen. Det är alldeles för jävligt att det ska vara så här. Hon skriver:

Läkarbesöket igår – vet inte om man ska skratta eller gråta, så jag har blivit både arg och sedan ledsen. Just nu känns det helt hopplöst.

Enligt VC-doktorn så är allt normalt (TSH), fast jag har två sorters antikroppar och bara tagit ett enda blodprov på kortisol. TSH var ok nu och då beror INTE mina symptom på sköldkörteln, utan på “fibromyalgi” eller “depression” för “du kan ju bli lite ledsen”. Konstigt bara att det var det hon sa från början, efter 15 minuter och då har de inte heller gjort mer tester på fibromyalgi än att trycka lite på några leder. Att jag skulle ha ont i kroppen och må dåligt av Levaxinet är helt uteslutet enligt henne.
 
Doktorn anser att det bara finns en behandling: Levaxin. Varken de på VC eller endokrin på sjukhuset skriver ut nån “naturlig sköldkörtel medicin” pga att det inte är “medicinskt bevisat”. Hon fortsatte tjata om att jag skulle ta fibromyalgimedicin (=antidepp) som smärtlindring, terapi hos någon professionell så jag kan hantera och acceptera smärtan och tröttheten samt sjukgymnastik. Går jag inte med på det så får jag försöka med nån annan doktor. Hon skulle inte heller skriva hypotyreos på sjukintyget något mer (prover bra= inget fel på sköldkörteln) utan “muskelvärk” och det sa hon att det kommer inte godkännas av Försäkringskassan. Det känns som man får straff för att man opponerar sig mot doktorer, för att man verkligen vill bli frisk och prova alla andra vägar först än att lägga sig och bli betraktad som ett “psyk-/hypokondrifall”.
 
Har man fibromyalgi ska man tydligen träna fast man inte orkar, blir sämre av fysisk aktivitet och har smärtor, för den är inte farlig, sedan ska man ta antidepressiv medicin som kan ge en massa roliga biverkningar, och sedan gå i terapi för att acceptera att man mår dåligt och inte kan bli bättre. Och för vems skull ska man acceptera att man inte blir bättre utan att man fått provat allt??? Kan det var för att man inte ska komma och klaga hos doktorn hela tiden när man inte mår bra någon gång??? Det känns som det är så enkelt för läkarna att skriva fibromyalgi (utan riktig koll på att det är rätt diagnos och bortse sköldkörtelproblem) och sedan skylla ALLT på den, och säga att man måste acceptera att man inte kan bli bättre för att de ska slippa ta tag i problemen.
 
Samlar energi för nästa dust, för jag ger mig inte än! Fortsätter att leta nån annan läkare, har inte något annat val!

Motgång ger framgång, fast nu känns det som lite för mycket motgångar …