Hej Ann-Christine!
Läste på din blogg att du mår ganska bra, det gör mig glad.
Själv har jag hoppats att någon gång kunna pricka in rätt dos Levaxin, nu har jag gett upp hoppet om att det någonsin ska funka. Har provat icke standariserat NDT, får väldigt ont i ryggen av det. Alltså inte heller optimalt.
Tänk att det har gått 11 år sedan jag började med Levaxin, har ju även provat Liotyronin. Alla mina försök med olika doser har efter kortare eller längre tid varit omöjligt att fortsätta med för jag blev sämre. När jag till slut var nere på 100 ug fick jag obehagliga symptom i ögonen, som blev väldig besvärande. Fick konstgjorda tårar för det. Läkarna på VC slog dövörat till, det hänger inte ihop med hypo, det måste vara något annat. Men de skiter i att hjälpa en att hitta det andra. De vill absolut inte ansöka om licens för standariserat NDT åt mig. Nu är jag nere på 75 ug, men ögonen spökar fortfarande. Ibland lugnar det sig fram mot eftermiddagen då har jag tagit Kalcium med D-vitamin , men då blir jag så spänd i mina muskler att jag inte kan sova på natten. Inte ens magnesium hjälper då.
Magen min har absolut inte funkat med Levaxin, får alltid komplettera med Movicol. I våras fick jag tarmvred och var tvungen att opereras, de tog bort en bit av grovtarmen, hade fått devertiklar som blev inflammerade om och om igen. Till slut hade jag ingen passage.
Fick nu kontakt med en läkare här uppe i Stockholm som jag ska träffa 12/12. Hon sa redan på telefon att det kunde vara idé att prova ett licenspreparat. Efter att har läst Gunnels dagbok längtar jag bara till den dagen. Där tändes alltså ett nytt hopp hos mig. Fast jag känner mig lite småorolig också; tänk om detta inte heller funkar?
Önskar dig fortsatt välmående, kram på dig!