Igår fick jag ett samtal från fotografen som ska ta bilderna till den kommande artikeln där jag håller låda. Tidningen är Hemmets Veckotidning och det blir i nummer 4 nästa år som de kör reportaget.
Nästa år låter märkligt att säga, men det är inte långt kvar. Tiden går så otroligt fort. Om två veckor är det första advent. Det är helt otroligt svårt att förstå hur det plötsligt är det nu igen. Det känns som om det bara finns måndagar och fredagar i almanackan. Att tiden går fort innebär också att jag lyckats med höstens aktiviteter. Jag har lagt in “jippon” här och där just för att tiden ska gå fort. Hösten och vintern är en transportsträcka som är mindre underhållande. Mörkret är jobbigt och kylan mindre kul.
Bilderna som ska tas på lördag kl 10 ska vara både inomhus och ute. De vill ha utebilderna vid vattnet och det har jag protesterat mot eftersom de flesta andra bilder på mig är tagna vid vatten. Jag anser att golfbanan är ett bättre val eftersom texten handlar om sköldkörtelsjukdom, extrem trötthet och att jag med annan medicin än Levaxin numera är på banan igen.
Fotografen har jag träffat förrut. Hon tog bilderna som var med i Hemmets Journal 2008. Den här gången verkar det mer avancerat – hon ska ha med sig en kille också som håller skärmar och grejer. Då blir Lena i Los Angeles glad för hon tyckte bilderna från Kronans Droghandels kundtidning i somras var amatörmässiga – sagt av en som är gift med en mästare på området, Thomas Engström 😉