Anna Skippers program Du är vad du äter går just nu på 7an. Vid den här tiden på året måste det väl rimligen vara repris, men jag kan inte påminna mig om att jag sett just det här avsnittet. Mannen det handlar om i kvällens avsnitt missbrukar hamburgare. Bland mycket annat.
I väntrummet idag på Capio satt en kille som var ordentligt överviktig. Inte groteskt överviktig, men helt klart ordentligt överviktig. Jag blir nästan förbannad när jag ser sådant. Han såg inte ut att ha fyllt 40 år. De misshandlar sig själva och det är inte klokt. Han klarade inte att andas utan att ha munnen öppen verkade det som och det gick inte att missa när han skulle vända blad i tidningen han läste för till och med det lät som en ansträngning.
Snälla ni! Tänk efter innan ni stoppar den extra mackan i munnen, den lilla godisbiten, kakan till kaffet, den extra potatisen eller vad det nu är. Vägen tillbaka till ett bra liv är så mycket längre om ni unnar er lite här och lite där. Jag VET att det är lätt till att göra just det – unna sig lite här och lite där – men vips har ni förstört kroppen ni föddes i.
Jag tror att man kan vänja sig av vid socker. Choklad är något som jag tycker är väldigt gott, men jag kan inte påminna mig om att jag ätit någon choklad sedan jag var i Italien i slutet av april. Det har blivit ett antal chokladdoppade cashewnötter, men i övrigt tror jag inte att jag ätit någon choklad sedan dess och då åt jag inte ens upp den. Ni som känner mig tror inte era ögon nu, men jag åt halva kakan på 100 gram och slängde resten. Det smakade inte illa, men jag ville faktiskt inte ha. Det som var kvar i förpackningen gick i soppåsen och jag tänkte “berättar jag detta är det ingen som tror mig”.
Just för tillfället är jag ointresserad av sådant med socker i. Jag har två blåbärssuffléer i frysen och jag skulle snabbt kunna grädda en sådan i ugnen och mysa med framför TVn, men jag är inte sugen. Det är 3 msk socker i fyra suffléer. I tanken smakar det alldeles för sött. Jag är glad att jag känner så. Det kommer nog att ändra sig, men ju längre man håller sig borta från sockret desto äckligare, rent ut sagt, är det att få det i munnen.