Hörrni! Jag kunde öppna en vattenflaska idag också! Det känns alldeles fantastiskt!
Annat jag kan göra sedan en tid är att knäppa upp BHn genom att ta bak händerna – jag behöver inte snurra runt på den längre. Jag kan korsa armarna och dra av tröjan utan att kvida. Jag kan vrida ur disktrasan med en hand, öppna bagageluckan på bilen med en hand och lägga i backen på bilen med en hand för att nämna några grejer. I morse märkte jag också att det inte gjorde ont när jag kramade ihop tårna och gav dem fotkräm efter duschen. Det är nästan “Halleluja Moment” på det. Jag hade aldrig kunnat tro att det här med reumatismen skulle gå så bra – åtminstone hittills är väl bäst att tillägga …
Jag tycker inte om att äta läkemedel, men jag har inga biverkningar och så länge jag inte har det och jag kan göra sådant som jag nu räknat upp så är det faktiskt otroligt att det kan gå så fort att få rätsida på kroppastollen. När läkaren sa att jag skulle vara normal igen om 2-3 månader tänkte jag att det där säger han bara som någon slags glädjegrej, men han hade faktiskt rätt. Det är 10 veckor nu. Jag har en bit kvar i axlar, handleder, fingrar (men jag kan böja dem helt nu!) och anklar – men det är inte sådant som påverkar mig så där extremt mycket. Det är en del positioner i yogan som är omöjliga än, men det blir väl bra med det också hoppas jag.