“Tillägg” i rubriken kan även skrivas “Avsaknad”. Många patienter upplever att det är som att köra huvudet i en vägg när de ber om att få prova Liothyronin (T3).
Detta är en upplevelse som det finns belägg för när man tittar på förskrivningen, men den har trots allt ökat så någonstans har väl polletten trillat ner i alla fall. Siffran 2014 var 4.716 (båda könen) och för 2015 står det 6.390 i Socialstyrelsen läkemedelsdatabas.
Intressant information. Jag har själv försökt få kompletterat med Lio men fick ett blankt nej UTAN motivering. Varför finns denna rädsla hos läkarna?
Jag hade inte accepterat ett nej utan motivering. Kräv en motivering, argumentera.
– Du säger nej till att jag ska få prova Liothyronin. Då undrar jag hur du tänker kring det beslutet och hur du motiverar ett nej. Det är trots allt så att många har blivit bättre med ett tillägg och nu har vi provat Levaxin X antal år och jag mår fortfarande inte bra. Det är jag som ska bo i den här kroppen och jag mår inte bra som det är nu. Det är min kropp och jag vill verkligen prova. Kan vi säga så här: du går med på att jag får prova ett halvår och om jag inte nått någon förbättring under den tiden så är jag beredd att låta det vara, då kan vi ta bort Lio igen, men om det funkar måste det väl vara värt chansen att få prova?
Om det dessutom är så att T3 Fritt inte tagits så lägg till något om det.
– För övrigt har inte T3 Fritt tagits så vi vet inte om jag konverterar Levaxin som jag ska. Vi kanske eldar för kråkorna? Kan vi inte börja där? Att jag får ta T3 Fritt? Jag kan betala för provet, bara du sätter ett streck i rutan på provtagningsblanketten.