Tommy Körberg på Malmö Live igår kväll. I en salong som såg ut att vara fullsatt. Han sjöng som en gud och musiken var sammet i öronen på mig, men han kan inte ha haft några rådgivare när mellansnacket fastställdes.
Visst, skämten var lustiga, men jag tycker att det blir väldigt konstigt när allt bara handlar om elände – skilsmässor, missbruk, självmord och död. Det ligger väl lite i det han sa – bästa sättet att ta livet av sig själv är att leva livet och att han vet en del om elände framgick, men jag tycker att en julkonsert är fel forum för att vara dödligt allvarlig så att säga. Skämten lät för övrigt som om de var sådana som dragits tjugohundrafemtioelva gånger. Det var i och för sig sista föreställningen av julturnén igår, men ändå – jag gick inte hem med en mysig känsla utan det var elände jag tänkte på. För 645 pix är det inte det jag vill ha med mig på huvudkudden när jag går och lägger mig.
Jag vet inte om det blivit lite av en grej hos Körberg att vara udda i mellansnacket. Jag såg honom för ett större antal år sedan på Taubespelen i Bohuslän (det är vackert där!) och då körde han stenhårt med att snacka skit om andra artister. Jag minns att särskilt Carola var hårt ansatt. Han samlar inga poäng på det.
Det gjordes däremot när han högg huvudet av en dam i publiken som inte kunde låt bli sin telefon. Han sa till henne att hon såg sjuk ut med det blå ljuset från luren i ansiktet. Då ville hon veta om han hade bytt skjorta i pausen. Körberg konstaterade att hon uppenbarligen inte var särskilt intresserad av musiken. Nä.
Mest applåder fick Stad i ljus, men alla andra välkända låtar gick också hem. Musikvalet innehöll annars mycket okänt för mig, men det var bra och han har verkligen en röst som är alldeles fantastisk. Och LJUDET! Malmö Live har verkligen lyckats här. I första låten lät det lite konstigt, men sedan var det fullt pådrag. Dock: häromdagen skrev jag om gungandet i stolarna – det var väldigt påtagligt igår. Och väldigt störande.
Sydvenskan: Körberg gör plats för alla känslor
