Ikväll gjorde jag paus från nyhetsflödet om allt elände i Paris och begav mig till nya Malmö Live för att lyssna på konsertversionen av Kristina från Duvemåla. Det blev en kväll med många känslor och mycket värme.
Som de sjöng! Å vilket ljud! Å vilken varm lokal! All ek på väggarna gör att det känns ombonat och mysigt. Malmös fd konserthus är kallt. Blå stolar och vita väggar. Malmö Live är något helt annat. Ett rum att värmas i.
Marianne Mörck stod för regin och höll också ihop kvällen genom att berätta handlingen mellan sångerna. Jag tänker på Marianne som hela Malmös mamma. Åtminstone hela kultur-Malmös mamma. Hon är enastående! När Kristina från Duvemåla hade urpremiär på Malmö Opera 1995 tillhörde Marianne ensemblen och rollen som Fina-Kajsa har hon spelat fler än 500 gånger. Till våren kommer vi som har biljett till Billy Elliot att få se henne som Billys mormor. En roll som är som klippt och skuren för henne.
Klaraste stjärna var ändå Sanna Nielsen. Denna underbara, vackra, söta, charmiga, skönsjungande och mångsidiga skånska! Vilken tjej hon är! Helt otrolig! SVT kan känna sig lyckliga som kunnat knyta henne till sig som programledare i “allsången” kommande sommar. Hon knockade nog de flesta ikväll och särskilt i Du måste finnas. Jag satt i stolen och kunde inte hålla tårarna tillbaka. Sanna är alldeles, alldeles fantastisk!
Som Karl Oskar sjöng Philip Jalmelid, en gotlänning som jag inte hade hört talas om förrän jag var på GöteborgsOperan för några år sedan och såg Chess på svenska där han spelade ryssen. Där krossade han Tommy Körbergs version av Anthem – I mitt hjärtas Land – alldeles innan paus. En knappnål på golvet hade låtit som den värsta jordbävning och inte ett öga var torrt. Han var lika bra ikväll när han släppte loss rösten och lät den få vind i seglen. Han är verkligen någon att hålla i handen när det blåser. Vilken kille han är och han var också den som fick flest blommor när det var slut.
På andra plats bland applåderna kom Sonny Enell. Robert i kvällens föreställning. En helt okänd kille för mig, men han hade en av huvudrollerna i omtyckta American Idiot på Malmö Opera så okänd är han inte. Peter Jöback slog igenom med Guldet blev till sand och låg på Svensktoppen 110 veckor med den låten, men han saknades inte ikväll. Sonny axlade rollen mer än väl och han fick välförtjänade applåder.
Åsa Fång var mest anonym i kväll. Å ingen jag har gått hem och läst mer om. Hon sjöng Ulrikas röst och så mycket mer finns inte att säga om henne. Mer än att hon ska spela danslärarinnan i Billy Elliot till våren.
Kristina från Duvemåla spelades även igår och i morgon är det ytterligare en föreställning. Igår och idag var det utsålt, men när jag kollade tillgången på biljetter häromdagen så fanns det ett fåtal kvar tills i morgon om du är intresserad. Jag satt i mitten på 7:e raden och det var perfekt. Jag ska dit nästa lördag igen för ännu en kväll med Sanna Nielsen. Då har hon Anders Glenmark med sig och rubriken för kvällen är När vi närmar oss jul.
En eloge vill jag också ge minirestaurangen The Deli at Live. Jag ville ha något att stoppa i munnen i pausen och räkmacka för 95 pix tyckte jag var lite väl häftigt när jag inte skulle kunna äta det glutenstinna brödet så jag valde en sallad med lax för 79 kr istället. Jag noterade inte att det var matvete i, men ingredienserna var inte sammanblandad utan låg i lager så det var ingen fara, men laxen gick inte att tugga – bara en massa “sleter” så jag åt det jag kunde äta och när jag gick därifrån gick jag fram till disken och sa att det inte hade varit någon höjdare. Jag erbjöds pengarna tillbaka på direkten. Jag bad inte ens om det, de frågade på eget initiativ och jag accepterade självklart. Det som serverades i den byttan jag fick var definitivt inte värt några 79 kronor. Mackorna såg goda ut – lite åt smörrebrödhållet och alla var med grovt mörkt bröd. Bakverken såg också goda ut, men vad var det för “dammsugare”? Hade barnen på dagis gjort dem?
Jag känner mig mycket nöjd med kvällen och jag ser fram emot nästa lördag och sedan har jag minsann två upplevelser till på Malmö Live innan vi skriver 2016. Det är ett snyggt, välorganiserat och trevligt ställe och nära ligger det dessutom så det räcker att jag kör hemifrån 25 minuter innan taktpinnen viftas igång. Bra jobbat, alla som varit inblandade i bygget och alla som jobbar där nu och bidrager till att vi som är åskådare ska få en trevlig kväll! Vi ses snart igen!