Torsdag och jag är LEDIG. Å jag är ledig i morgon fredag och ledig på lördag och ledig på söndag! Det känns attans bra! Sovit till 7 har jag gjort också. Var vaken en kort stund strax innan halv sex, men jag somnade om. Det händer inte ofta.
Dessutom: jag verkar kunna vända mig i sängen nu utan att höra mig själv grymta “aj, aj, aj, det gör ont det här”. Två söndagar med Methotrexate och knappt två veckor med en gnutta Predisolon senare. Så ja, jag gör framsteg.
Fingrarna märker jag ingen större skillnad på än. Något mindre svullna ja, men ännu svårböjda. Fötterna har däremot återgått till sin normala form även om de fortfarande är ömma – att smörja in fötterna efter duschen t ex känns ännu. Krama ihop tårna tvärs över, det är liksom lite tortyr, men absolut att det går framåt.
Nu ska jag ut på min morgonrunda och så får vi se sedan vad dagen har att erbjuda. Jag är ju L E D I G!