Jag kom ihåg att skriva ut ett exemplar av svaren på enkäten jag körde här på bloggen tidigare i år. Å jag kom ihåg att lämna över sidorna. Å jag tror att han kommer att titta på dem också. Även om han är auktoritär, klädd i vit rock, gammal i gemet och jag tycker det är vedervärdigt att behöva ha med sjukvården att göra så upplever jag det som om han hör vad jag säger.
Jag höll på att börja stortjuta när jag sa att detta är mitt livs sorg. Jag tycker verkligen inte att jag förtjänat att ha en sådan här otroligt onödig sjukdom. Igår när jag vaknade och skulle ut och spela golf ett par timmar senare slog jag till med ena handen på den andra och sa jag till mig själv samtidigt som jag kravlade ur sängen “snälla, du kan väl samarbeta idag?”. Är man larvig eller?
Jag var hos honom i ca 40 minuter och på den tiden hann jag även kontrollera att han hade sett mailet om läkaren som bara tar TSH – ni minns kanske mailet om den stackars patienten som bara får TSH taget på endokrinologen i Malmö? Han menade att TSH är bland det viktigaste och om patienten i övrigt mår bra så kan det räcka med det. Men, sa jag, den här patienter mår riktigt dåligt, hon har ju t o m tagit bort sköldkörteln. Å han höll med om att det nog hade blivit lite tokigt.
I övrigt är vi överens om rätt mycket bortsett min dos och jag kan få honom att skratta. Han är på väg att gå i pension och planen är att jobba t o m våren 2013. Frågan är vem jag får då, men jag undanbad mig knickedicken med endast TSH.
Åh jag vill inte heller hamna hos Knickedicken… tala om vem det är så att jag slipper!
Du har fått mail!