Vi närmar oss slutet av 2016 …

… och jag har roat mig med att summera året via kalendern. Det var lite småkul. Jag har inte legat på latsidan och det är svårt att tro att jag har en energisjukdom a la sköldkörteln. Vad har du själv gjort under året? Har du koll eller låter du dagarna tuffa på utan mål?

I kalendern kan jag enkelt utläsa att jag tycker om att röra på mig och att stor vikt läggs på det. Vid en summering ser 2016 ut så här:

Bikramyoga i Hong Kong

Jag har varit på 71 bikramklasser – det blir en 72:a gång också eftersom jag är bokad i morgon kl 22.30. Hot Yoga Malmö har nämligen nyårsklass som går ut på att vid midnatt svettas ut gamla året och göra plats för det nya. Vi är klara lagom tills klockorna börjar ringa och när jag var med 2012 på samma tillställning var det Halleluja Moment. Årsskiftena efter 2012 har jag varit bortrest, men nu är det dags igen att besöka ”svettrummet”. Undrar du om jag inte ska åka på någon vintergolfresa alls? Jo, det ska jag! Samma ställe som förra året. Avresa till Casablanca med AT223 på söndag kl 17.20. Utan dator och kamera. Instagram är adressen om du är nyfiken!

Systersonen Liam i West Kelowna

74 löprundor har jag genomfört också. Det känner jag mig väldigt glad och nöjd över. Under hösten har jag kunnat fortsätta med en runda då och då i och med att jag smörjt fötterna med en blodkärlsvidgande salva ca 45 minuter innan utgång. Så länge vi inte har under nollan på termometern ser det ut att fungera. Yes!
Det finns en runda bland dessa 74 som jag tänker på ibland. Det var tidig morgon i Richmond söder om Vancouver Downtown samma dag som jag skulle åka hem från sommarsemestern. En klar morgon med sensommartemperatur, som i min värld är lite kylig, men det finns vetskap om att det blir en varm och skön dag. Jag njöt av varje steg, nöjd med min resa och försökte insupa de sista timmarna i Kanada för den gången. Du hör? Det finns en bok som heter The Beauty of Running. Det är verkligen så. Det finns en klar ”beauty of running”. Man kan bli religiös för mindre.

Tillbaka till verkligheten.
Morgonpromenaderna har jag INTE skrivit in. De är helt naturliga inslag i tillvaron för mig. Ungefär som att andra dricker kaffe. Av 365 dagar på året har jag gått typ 360 morgnar minus de 74 gångerna jag valt att springa istället. Är det halt ställer jag in – det inträffar inte så ofta – och har det blåst stormstyrka – som det gjorde härom morgonen – har jag ställt in med irritation, suckar och stönar.

Two Eagles Golf Course i West Kelowna
– maken till golfbana har jag aldrig sett tidigare

Jag har spelat 40 golfrundor och sänkt mitt hcp med 3,1 (20,2 står det på Golf.se!) och stått i simulatorn nio timmar (golflektioner, besök på Hylliekroken och alla timmar på deras driving range är inte inkluderade). Förra året gick jag inte fler än ca 15 rundor på grund av dåligt väder. Jag kan inte spela när det är blåsigt, regnigt och under 15 grader. Händerna klarar inte det oavsett om jag har salva på fingrarna eller inte. Och sedan fick jag ett getingstick också som strulade till det hela. Då var vädret lysande, men jag kunde inte greppa klubban på grund av den där dumma getingen som ville landa och sticka på höger lillfinger.

När jag inte rört på mig har jag suttit stilla. Jag har sett 29 filmer på biografen – det är där filmer ska ses anser jag. Det ska mycket till för att jag ska se en film på TV och är det dessutom en reklamfinansierad kanal tröttnar jag i första reklampausen. Biotoppen på biografen är trång. The Danish Girl, Spotlight, Room, Race och Hacksaw Ridge är alla där uppe och fightas om en första placering. Endast en film av nämnda kan jag inte välja.

13 shower står också i kalendern. Det är allt från teater till konserter som ingår i den siffran. Bäst var nog Billy Elliot på Malmö Opera i februari. Fast konkurrensen med El Rey León i Madrid är knivskarp. Sämst var Rod Stewart och Elton John på Malmö Arena. Båda konserterna var så tråkiga att jag faktiskt gick innan det var slut.

Tillbaka i West Kelowna efter en utflykt till Osoyoos nära gränsen till USA – stekande sol och närmare 40 grader än 30 så jag köpte mig en hatt

Jag har också roat mig med 20 besök på Folkuniversitetet där jag försökt lära mig spanska. Undervisningen där har inte varit i topp och jag har lärt mig mest hemma – via Netflix är jag nu stor fan av spanska serier. Gran Hotel klarades av under hösten (66 avsnitt) och nu ser jag Velvet varje kväll innan jag slocknar (29 avsnitt, jag har sex kvar).
Nästa termin byter jag till Medborgarskolan och hoppas på bättre struktur i undervisningenJag har även anmält mig till en kurs som ska ge en inblick i det spanska livet. I kursens beskrivning står följande:

Kursen ger grundläggande spanska och en första inblick i det spanska samhället, spansk vardagsjuridik, spansk kultur, spanska fester och högtider och, inte minst, det spanska köket. Stor vikt läggs vid förmågan att kommunicera. Enkla dialoger, parövningar, bildövningar, uttalsövningar och rollspel är frekventa inslag i undervisningen.

Matlagningskurs i Madrid – jag känner den djupaste glädje för allt jag får vara med om

Maten då? Jo, det står att jag ätit tolv organiserade luncher och middagar hemma eller på restaurang med vänner. Här är statistiken rätt kass om jag får säga det. Tolkar det som jag gillar att laga min egen mat.

Och resor? Jag har varit i Småland hos min mamma vid sex tillfällen och spenderat fem dagar i Madrid, åtta dagar i Hong Kong, 16 i Vancouver/West Kelowna och fem i New York (utan dator och kamera!) – här har jag räknat in avrese- och hemkomstdagar också.

Böcker har jag läst också, men de är inte protokollförda. Minne har jag dock och bäst var Jag var precis som du av Negra Efendic och För att kunna leva: en nordkoreansk flickas resa till frihet av Yeonmi Park. Hon som skrivit den första boken intervjuades på P1 Morgon när jag körde till jobbet i morse – hon var 11 år när hon kom till Sverige som flykting från Bosnien. Den andra boken jag nämner är också ett människoöde som det är värt att ta del av. Nordkorea är inte ett land man vill bo i. Och vänta nu! Skärvor av ett liv: vägen till och från Auschwitz av Hédi Fried måste jag lyfta fram också. Författarinnan berättar i boken om sina upplevelser under Förintelsen. Vill du läsa något som gör något med dig ska du köpa/låna dessa! Jag vill minnas att jag sträckläste alla tre.

Jag tycker att jag kan känna mig nöjd med 2016, men jag ser ändå fram emot 2017. Jag har några roligheter i pipeline – ett par resor till nya städer och så har jag en idé om några veckors språkkurs i Spanien under sommarsemestern. Vi får se om jag vill göra verklighet av de funderingarna.
GOTT NYTT ÅR! Kom ihåg att det oftast blir vad du själv gör det till.


FOTNOT! Hur har jag lyckats med denna sammanfattning? Jo, några klick i Google Calender ger facit. Jag skriver alltid in aktiviteterna enligt en viss ”formel” och sedan kan jag lätt söka på löpning, bio, show, golf eller vad det nu är för något. Kontrollfeak? Nja, vill gärna ha koll på saker och ting så att jag sedan svart på vitt kan se att jag faktiskt gjort något och inte varit inaktiv. Jag vill inte låta livet passera utan vettiga aktiviteter.

Det här inlägget postades i Diverse. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.